torsdag 21 oktober 2010

21 oktober

Idag är det dags.
För gammelmormors begravning. Tänk att det redan har hunnit gå en månad och en dag sedan du försvann från oss. Ibland står tiden stilla, men sedan du försvann har den gått fasligt fort. Jag blir lite rädd, för snart står jag där vid din grav på din ett års dag...

Idag känner jag mig inte stark någonstans. Jag lyssnade på dina låtar igår och bölade som ett barn. Det höll i sig hela natten.. Och jag drömde konstiga drömmar.
Jag vill att du ska komma tillbaka och hålla om mig som du gjorde förr. När det inte fanns något som helst problem i hela världen.
Men nu är du med den personen du älskar mest - Anders.

Du var mitt allt!

Det är vackert väder idag precis som på Anders begravning för 8 år sen. Ännu en gång inser jag hur fasligt fort tiden går. Jag vill vara med er igen.

Snön har fallit idag, och jag tar det som ett tecken.
På att du och änglarna kastar ner glitter på mig, för att jag inte ska vara ledsen. Jag log stort när jag hörde att det snöade och tänkte direkt på dig min fina.

Jag ska leva utan dig.....

Jag älskar dig

Inga kommentarer: