ღ Tired of being here

Jag har nog kommit in i någon slags down period. Jag uppskattar inte så mycket i min vardag just nu. Det är för mycket som måste göras. Det ställs för mycket krav på mig just nu. Bra eller dåligt? Det är bra för mina betyg att jag måste fixa allt som ska göras, men är det bra för min psykiska hälsa? Svar nej tror jag faktiskt. Jag bryter ner mig totalt för att jag är så stressad. Jag är så arg på mig själv att jag bara har skitit i allting innan, tänk i denna stilen "jaja, skitsamma om jag inte klarar provet, jag gör ett omprov någongång... (under mitt liv)" och "Äsch, jag skiter i att redovisa, jag vågar ändå inte". När jag tänker så, så får jag ingen ångest fast det borde komma då. Nej den kommer sen när jag står med massa uppgifter jag måste göra. Jag fattar inte varför jag gör på detta viset. Ren lathet. Bekväm.
Nu har jag iallafall bockat av en del grejer på min måste-göra-lista. Men fortfarande känns det som det är jättemycket kvar.
Men jag har gett mig fan på att klara detta. Jag måste klara det, och jag kommer att klara det. Det kommer att kännas skönt sen när jag är klar med allting och går ut på mitt sista sommarlov. Egentligen skulle jag haft mitt sista förra året, men är man inte engagerad i skolan och hittar det rätta så blir det lätt att man halkar efter i utvecklingen och utbildningen!?
Jag ångrar inte att jag har gått om dessa två åren, för jag har utvecklats till en helt ny person. Jag har hittat mig själv, jag har lärt mig nya saker på ett bättre sätt, och jag ser livet och annat ur ett annat perspektiv. Mest av allt har jag utvecklats genom att gå dessa två åren på BF, där man har lärt känna sig själv väldigt mycket av vissa ämnen. Man har tittat tillbaka i sitt liv, man förstår sig på saker man aldrig gjort förut. Och det är bra. Jag är glad för den nya person jag blivit, okej helt ny har jag väl inte blivit. Men jag är mer positiv. Och det är tack vare mina vänner, min familj och min pojkvän.
Det känns så mycket bättre när jag skriver av mig såhär, för jag får ut allting jag går och tänker på om dagarna.. Och i början av inlägget hade jag gråten i halsen, men nu är jag cool lugn och förstår att jag kommer klara allting. Jag ska kunna hantera stressen på bästa sätt.
Sen blir man ju så glad när man få resultat från olika grejer man gjort. Som t ex provet i idrotten, jag klarade det - men jag kände, nej detta kommer verkligen inte att gå! Och på litteratur samtalet igår på svenskan så fick jag ett väldigt starkt VG. Det är det som får mig att vilja fortsätta plugga på grejer.
Denna kvällen kommer att avslutas med en film som heter - Oh Brother Where Art Thou, som jag ska se i svenskan. Och sedan ska jag ta mig ett långt bad och skrubba bort allt. Jag skrubbar med, duschcreme, lite vatten och socker. Kanon!
Imorgon kommer Antti och han har jag verkligen längtat efter!
Kanske blir en titt på Hantverks vernissage vid 6 tiden också :)

Nu ska jag blanda saft, vräka lite godis och chips - det får man ibland, och slå på filmen.
Ha det bra!

/Caroline